Ve och förtvivlan

Inte heller vi klarade oss undan Helgas pms-anfall. Hönshuset och Det Blå Skåpet stod förvisso kvar, och bikuporna också, men Henriks växthus är det bara ”en skrothög kvar av”, som han uttryckte det i ren och skär optimism. Nu är det väl inte riktigt så illa som det låter, för merparten av stommen står kvar, men aluminiumprofilerna i takluckorna på nocken har vridits sönder, vilket innebär en extra kostnad av i runda slängar femtio tusen för att få ordning på.

Hejdå nya köket. Hejdå snygga husfasaden.

 

 

[adsenseyu2]

5 reaktioner på ”Ve och förtvivlan

  1. Fy för pms-gummor, vilket namn de än har. Allt slit blåste bort, vi gråter med er. Förhoppningsvis kan ni fixa det.

    Hälsningar

    Gunilla och huskvarna-raggarn

    1. Tack Gunilla!

      Ja, Henrik klättrade upp idag i blåsten och rev ned de lösa delarna. Det var ingen munter herre som kom och satte sig vid middagsbordet sedan. Vi får se vad det blir av det hela. Kram!

  2. Ibland kan våra män bli så förbannade på saker som de inte kan påverka, men det gör att de orkar mer än de och vi tror att de kan.

    Krama Henrik från mig, jag förstår att han kan behöva det.

    Kramar

    Gunilla

  3. Absolut behöver du få fler kramar. Hur många som helst tycker vi här i det mindre blåsiga Småland.

    En miljon kramar till er

    Gunilla och P-J

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *